Föreningen

…för Ålakustens ålafiske som immateriellt kulturarv

2012 var vi några som träffades på initiativ från Maria Blombärg angående den unika ålfiskekulturen längs Hanöbukten.

Då var vi en sammanslutning av personer med gemensamt intresse för ålfiskekulturen.

Nu har vi bildat ÅLAKUSTENS KULTURARVSFÖRENING.
Föreningen är registrerad hos Skatteverket.

Föreningens namn beskriver avsikten med föreningen

En del av Ålakusten igår i Biosfärområde Kristianstad Vattenrike, godkänt av Unesco.

Under det första året tog vi som ett Leaderprojekt fram en tryckt folder som översiktligt beskriver det vi anser kunna bli ett immateriellt kulturarv.
Nu finns även en informationsfilm ”Ålakusten” – se den på annan plats på denna hemsida.

Ålakustens potential har pga av det långa historiska perspektivet varit förankrat i medborgarnas breda lager. Allt från kungamakten, adeln, prästerskapet, borgerskapet, bondekulturen, fiskegenerationer och även i det urbana samhället.

Ålfisket längs Ålakusten är reglerat genom ett unikt system av åldrätter med rötter i den danska tiden. Anledningen till att ålfisket fått en speciell reglering är dess stora ekonomiska betydelse. Den danska och senare svenska kronan såg ålfisket som ett viktigt inkomst- och skatteobjekt. Efter det att Skåne blev svenskt år 1658 blev åldrätterna föremål för skattläggning. En följd av detta är att åldrätterna – ensamrätten att fiska ål inom ett visst bestämt område – fortfarande är fast egendom med lagfart och fastighetstaxering som följd.

Det finns i dag en hel del spridda källor med information om Ålakustens ålafiske men ytterligare samlad dokumentation är angelägen.
Föreningen verkar för att förbättra kunskapsläget.

Insikten att tidsfönstret och bevarandet av ålakulturen kan upphöra inom en snar framtid är mycket oroande. Anledningarna är flera:
Nya former av vårt sätt att använda våra gemensamma naturresurser påverkar ålbeståndet och därmed ålafisket och den stafettpinne som förts från far till son i flera hundra år kan försvinna.
Vandringshindren /kraftverk / fördämningar. Vattenkvaliten.

Vi har redan nu arbetat fram en tillgänglighet till Ålafiskarnas tradition och kunskap. En fungerande besöksnäring där det finns möjligheter att uppleva och lära av denna kultur.
Alltså kan vi aktivt ge ett immateriellt kulturarv en praktisk funktion.

Ålabodarna är platsen för ålafiskarnas ålagillen där det inte bara är ål i olika former utan även sång, musik och muntlig berättartradition får stor plats. Dessa kulturhändelser utnyttjas frekvent och ska ses i ett kulturellt sammanhang för att man ska få veta mer om vad ett ålafiske står för.

Vi ser alltså en möjlighet att ett immateriellt kulturarv kan bli en viktig faktor för att återställa balansen när det gäller ålbeståndet.

Det finns idag en tillgänglighet för en bred allmänhet när det gäller ålafiskarnas tradition och kunskap.

Några exempel kan konkretisera detta.

Varje år, måndagen efter midsommarhelgen anordnas en kostnadsfri ålabodsvandring längs ålakusten då ålafiskarna visar och berättar om ålabodarna och ålafisket nu och i förfluten tid. Ålabodsvandringarna är mycket populära och samlar ett stort antal deltagare.
2015 årsvandring är den 18:e i ordningen.
De som deltar i vandringen kan betala en frivillig avgift som går till Ålfonden, som använder medlen för utsättning av ål för att säkra ålens fortlevnad.

Ålafiskarna ordnar också ålabodsvandringar vid andra tillfällen som vandringspaket som kan bokas på Turistbyrån i Kristianstads hemsida. Deltagarna får då träffa ålafiskare och konstnärer längs Ålakusten. Det är också möjligt att boka in ett eget besök hos någon ålfiskare på annat datum.
I anknytning till detta har en bok och film ”Ålakust, den blå linjen” skapats.

Ålfonden som bildades av ålafiskarna 2007 gjorde sin första utsättning 2008 för att säkerställa ålbeståndet. Hav- och Vattenmyndigheten startade sin utsättning 2010.

Ålakademin bildades 1994 och ordnar sedan 2010 seminarier i Åhus om ålen och ålens fortlevnad. Seminarierna samlar ett stort antal forskare, myndighetspersoner, ålfiskare m fl.

Gärds Härads Hembygdsförening äger en ålabod – Rompeboden – som är från 1700-talet och som visas för allmänheten.
Det kan här nämnas att vår förening verkar för att Rompeboden ska skyddas som kulturreservat.

Med hänvisning till rapporten ”Levande kulturarv”, regeringsuppdrag Ku2010/1980/KT, arbetar vi för att Ålakustens ålafiske förs upp på förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige.
Med Riksantikvarieämbetet som ansvarig expertnod för vårt kulturarv.

Styrelsen