Drätt och rätt

Jens Holgersen Ulfstand på Glimmingehus arrenderade år 1511 två åladrätter av ärkebiskopen, vilket sattes på pränt. Efter freden i Roskilde 1658 ärvde den svenske kungen drätterna från den danske kungen och delade dessa till adel, storbönder och prästerskap. Skånska gods äger ännu sådana ålafiskerättigheter.

Anledningen till att ålfisket fått en speciell reglering är dess stora ekonomiska betydelse. Både den danska och svenska kronan såg ålfisket som ett viktigt inkomst- och skatteobjekt. En följd av detta är att åldrätterna – ensamrätten att fiska ål inom ett visst bestämt område – fortfarande är fast egendom med lagfart och fastighetstaxering som följd.

Ålakusten är indelad i 140 drätter, den smalaste är 135 meter och den bredaste 361 meter. De sträcker sig 180–270 meter ut i havet. Den som äger, eller arrenderar, drätten har ensamrätt till ålafisket.

Danmark har lämnat systemet. Bara här, längs Ålakusten, lever åladrätten kvar.